Inga raka linjer hos C

Inga Magnusson skriver i en insändare i NWT om skolorganisationen i Årjäng 24/6 2013.

Hur menar Inga att den nya majoriteten håller ”en rak linje”? Det kan väl knappast kallas för rakt att gå till val på att bevara glesbygdsskolorna och strax därefter svänga 180 grader och föreslå nedläggning av desamma?

Vidare antyder Inga att vi fått ca 200 färre elever i kommunen som resultat av ett misslyckat försök att hindra urbaniseringen. Jag tycker Inga bör ta en titt på hur de naturliga befolkningssvägningarna ser ut, med ca 25 års-cykler mellan varje ”baby boom”. Hur länge är det tills nästa "boom" inträffar? Att då avveckla servicen på vår glesbygd just innan flyttlassen med färdigbakade studenter och andra exil-nordmarkingar i familjestartarfasen skall börja gå hemmåt, verkar inte speciellt strategisk klokt.
Hur skall vi få en potensiell inflyttare att tro på vår glesbygds framtid om inte ens kommunledningen här vågar tro på den?

Inga hävdar vidare att man inte kan blanda ihop skolans mål med glesbygdspolitik. Men kommunen måste se till att den politik man för strävar att föra kommunen i rätt riktning gällande alla mål man har, och här ingår både skola och glesbygdspolitik.

Intressant är även att notera hur Inga försöker ge sken av att hon inte har med centerpartiets politik att göra, utan att hon skulle vara en objektiv observatör vid sidan av det som sker i politiken.

Den som följer noga vad som händer i Årjäng vet så klart att hon är djupt involverad i densamma, utan att så vitt jag kan se några officiella poster eller uppdrag. Hon observerades dock nyligen på kommunhuset tillsammans med de ledande politikerna under Centerns och Socialdemokraternas "valvaka" under folkomröstningskvällen. Kanske hon tilldelats en opinionsskapande roll i (C), för hon står för de mest polariserade uttalandena i bygdepolitiken i Årjäng nu för tiden, med vad som verkar vara ett tydligt mål om att splittra kommunen och ställa byar mot andra byar, öst mot väst & Töcksfors mot Årjäng. En sådan politik är enbart destruktiv och har enligt mitt tycke inget existensberättigande!

Det råder ingen tvekan om att det måste satsas på nya skollokaler för Silbodalskolan, men det här är inte rätt sätt att göra det på. Bygger man nu ett (för stort) nytt högstadium kommer det inte finnas investeringsutrymme för varken låg- och mellanstadiet i Silbodal eller nån annanstans på väldigt många år. Bygg en ny högstadiebyggnad, men gör den inte så stor och dyr att man inte har möjlighet att också åtgärda andra problem. Riv därför heller inte en fullbokad och fullt funktionabel C-hall i onödan!

/Jonas Sanamon