Inga raka linjer hos C

Inga Magnusson skriver i en insändare i NWT om skolorganisationen i Årjäng 24/6 2013.

Hur menar Inga att den nya majoriteten håller ”en rak linje”? Det kan väl knappast kallas för rakt att gå till val på att bevara glesbygdsskolorna och strax därefter svänga 180 grader och föreslå nedläggning av desamma?

Vidare antyder Inga att vi fått ca 200 färre elever i kommunen som resultat av ett misslyckat försök att hindra urbaniseringen. Jag tycker Inga bör ta en titt på hur de naturliga befolkningssvägningarna ser ut, med ca 25 års-cykler mellan varje ”baby boom”. Hur länge är det tills nästa "boom" inträffar? Att då avveckla servicen på vår glesbygd just innan flyttlassen med färdigbakade studenter och andra exil-nordmarkingar i familjestartarfasen skall börja gå hemmåt, verkar inte speciellt strategisk klokt.
Hur skall vi få en potensiell inflyttare att tro på vår glesbygds framtid om inte ens kommunledningen här vågar tro på den?

Inga hävdar vidare att man inte kan blanda ihop skolans mål med glesbygdspolitik. Men kommunen måste se till att den politik man för strävar att föra kommunen i rätt riktning gällande alla mål man har, och här ingår både skola och glesbygdspolitik.

Intressant är även att notera hur Inga försöker ge sken av att hon inte har med centerpartiets politik att göra, utan att hon skulle vara en objektiv observatör vid sidan av det som sker i politiken.

Den som följer noga vad som händer i Årjäng vet så klart att hon är djupt involverad i densamma, utan att så vitt jag kan se några officiella poster eller uppdrag. Hon observerades dock nyligen på kommunhuset tillsammans med de ledande politikerna under Centerns och Socialdemokraternas "valvaka" under folkomröstningskvällen. Kanske hon tilldelats en opinionsskapande roll i (C), för hon står för de mest polariserade uttalandena i bygdepolitiken i Årjäng nu för tiden, med vad som verkar vara ett tydligt mål om att splittra kommunen och ställa byar mot andra byar, öst mot väst & Töcksfors mot Årjäng. En sådan politik är enbart destruktiv och har enligt mitt tycke inget existensberättigande!

Det råder ingen tvekan om att det måste satsas på nya skollokaler för Silbodalskolan, men det här är inte rätt sätt att göra det på. Bygger man nu ett (för stort) nytt högstadium kommer det inte finnas investeringsutrymme för varken låg- och mellanstadiet i Silbodal eller nån annanstans på väldigt många år. Bygg en ny högstadiebyggnad, men gör den inte så stor och dyr att man inte har möjlighet att också åtgärda andra problem. Riv därför heller inte en fullbokad och fullt funktionabel C-hall i onödan!

/Jonas Sanamon

Inga vidare svar om skolan, från lilla c

Inger & Lasse Sandberg skrev för några år sedan en barnbok med titeln "Konstigt, sa lilla C". Mycket passande kan man tycka, då (C)-politiken just nu är mer än konstig och "lilla" nog kan beskriva vad (C) får när mandatfördelningen efter nästa kommunalval blir klar.

Centerpartiet har på Årjängsportalen ett propagandainlägg med "svar" på påhittade frågor om skolpolitiken. Tyvärr resulterar det huvudsakligen för den upplyste läsaren i fler nya frågor än svar.
(Citat från Centerpartiet i Årjäng i kursiv stil)

"Diskussionen om en förnyelse av skolorganisationen har pågått under flera år eftersom antalet elever i kommunen stadigt har minskat. Det har länge funnits en medvetenhet om att vi till slut måste se verkligheten som den är och rätta munnen efter matsäcken. Olika underlag och analyser har tagits fram. Men den tidigare politiska ledningen har inte haft viljan att lyfta frågan"

 

Var inte nuvarande kommunalråd Katarina Johannesson en del av den tidigare politiska ledningen? Finns det någonstans protokollfört att hon protesterat eller lagt fram förslag till en annan skolpolitik under Kjell Ericssons tid som kommunalråd eller de två år innan valet 2010 när hos själv styrde?

"Elevunderlaget i de minsta bygdeskolorna är nu för lågt för att vi ska kunna uppfylla kraven i den nya skollagen. En gemensam högstadieorganisation med två enheter är inte möjlig enligt rådande regelverk. Därför lägger vi nu fram förslag på förändringar. Skolan måste utvecklas i takt med tiden."

Elevunderlaget i de skolor som nu föreslås läggas ned är samma som när vallöftena gavs. Var i skollagen står att underlaget nu är för lågt? Dessutom ökar elevantalet de närmaste åren enligt BUNs egna prognoser.
Enligt skolverket finns det inget i nya skollagen som hindrar att man kan "Ha en gemensam högstadieorganisation med två enheter". Varför ljuger ni om detta?

"Är det verkligen så att hemtjänsten kan bli drabbad om Bön och Blomskogs skola blir kvar?"
Svar: Ja."

Skrämselpropaganda! Det kan ju lika gärna bli så att man sänker politikernas löner, eller sparar in 10% av kostnaderna för nya torget. Eftersom endast marginella om ens några besparingar i verkligheten uppstår när alla effekter av dessa nedläggningar räknas in är det inte svårt att finansiera deras fortsatta existens. Inflyttning är i princip det enda sättet för kommunen att öka intäkterna (förutom skattehöjningar). Vilka konkreta tilltag har kommunledningen gjort för att främja inflyttningen sedan valet 2010?

"Tanken innan valet var att det skulle vara en högstadieorganisation med två enheter för att bättre klara bemanningen men det medger inte den nya skollagen som infördes 2011."

 

Åter igen lögn. Det står inget om detta i skollagen enligt skolverket.

"En skola av normalstorlek har större möjligheter att rekrytera och anställa behöriga lärare. För att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplan så behöver de ha lärare som är både behöriga och skickliga. Där finns också möjligheter att ha stödresurser som kan gå in i klasser vid behov. Speciallärare kan anställas för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd med sitt lärande, exempelvis dyslexi."

 

Särskilda stödresurser följer ju barnen med behov och några stora samordningsvinster här kunde ju inte ens BUNs utredare Stenbratt hitta. Enligt de rektorer jag talat med är det idag inga problem med rekryteringen av lärare till bygdeskolorna, kanske det är på tätortsskolorna problemet finns? Är det i så fall tänkt lösas genom att tvinga in behöriga lärare som idag jobbar på bygdeskolor? Det finns i så fall ingen garanti för att de vill jobba där utan kanske söker sig nån annanstans.

"vi kan lägga ner kommunala musikskolan eller familjecentralen för det är verksamheter som en kommun inte är skyldig att ha. Men det skulle ändå inte räcka på sikt eftersom elevantalet fortsätter att minska. Så det vill vi inte göra. Både musikskolan och familjecentralen är mycket viktiga för kommunens alla barn och deras föräldrar."
och
"Vi har redan i dag svårt att rekrytera lärare till alla tjänster och fler enheter gör det ännu svårare. Dessutom ska alla lärare vara behöriga och lärare idag har oftast behörighet endast i ett fåtal ämnen vilket gör att det kommer att krävas fler lärare per enhet"

Mer skrämselpropaganda! Den stora elevminskning som ni varslar om är ju bara sannolik om man bortser från inflyttningen till vår kommun. Och denna har varit positiv under många års tid, och på senare år med ökande tendens. Dessutom håller lärarutbildningen på att göras om för att få fler lärare som har behörighet i fler ämnen.

"Vi höjde skatten inför 2013 med 50 öre för att klara att bygga det nya högstadiet. Vi har idag en skattesats som ligger över medel i Värmland och skulle vi höja skatten ytterligare skulle vi riskera att få så hög kommunalskatt att människor inte vill bo kvar eller flytta hit"

 

Fel. Ni höjde skatten för att finansiera en "OM- OCH TILLBYGNAD AV SILBODALSKOLAN". Ni verkar numera helt tappat bort "OM" i formuleringen och försöker nu använda hela det tillgängliga investeringsutrymmet och lite till på ett för stort högstadiebygge. Att det inte blir några pengar över till "OM" talar man inte högt om.

"- Går det inte att lägga ner de minsta skolorna och behålla bägge högstadieskolorna?
det är svårt att bedriva en bra undervisning på två enheter. Med ett nytt högstadium får alla elever möjlighet till bättre valmöjligheter när det t.ex. gäller språk, estetiska ämnen, ma/no och det är lättare att rekrytera behörig personal."

Det finns inget av detta som inte kan lösas med lite kreativitet. Det verkar ni ju ha tillräckligt av när det gäller tolkning av valresultat, så om bara lite av detta kan användas till annat så är detta problem ur världen. Varför kan t.ex. inte distansundervisning användas för språkundervisning på högstadiet, så som är möjligt på högskolenivå.

"Handlar allt detta om röstfiske i de östra delarna av kommunen?"

 Så det är bara en slump att den kommunala skolan i den östra delen av kommunen inte ens ingick i BUNs utredare Stenbratts utredning?! Jojo...

"Barn och utbildningsnämnden har uppdraget att planera för renovering av låg- och mellanstadierna på tätortsskolorna och beräkna kostnaden för att arbeta in i budgeten. Det finns redan ett arbete igång tillsammans med personalen för att se över lokalbehovet och förbereda för genomgripande renovering."  

 

och 

"2015 bör arbetet komma igång om budgeten medger start då."

Det sista "om" i detta stycke är nog de två viktigaste bokstäverna i detta uttalande. För när skall man få råd med det om man nu bygger för vad som nog blir 150-200 miljoner innan det är färdigt?! Jag kan heller inte hitta någonstans protokollfört att BUN fått detta uppdrag av KS. När menar ni att detta skulle skett?

"- Hur går det med landsbygden om bygdeskolorna blir borta?
Kommunens uppdrag från regeringen är att bedriva en bra utbildning för våra barn. Landsbygdsutveckling är inte skolans uppdrag utan det är vi som bor på landet tillsammans med myndigheter och företag som ska ge förutsättningarna att verka och bo på landsbygden. Här är bra kommunikationer som bra bredband och bra vägar en avgörande faktor så människor kan förflytta sig till och från arbete, skolor samt med bredband koppla upp sig. Därför är det pågående fiberprojektet en viktig del i landsbygdsutvecklingen."

Så Centerpartiets officiella ståndpunkt här är att det är viktigare för en eventuell inflyttande barnfamilj att det finns fiber till fastigheten än att det är nära till skola och barnomsorg?! Vilka undersökningar eller forskningsresultat bygger ni detta resonemang på? Menar Centerpartiet att landsbygdsutveckling inte är i kommunens intresse och därmed inte bör vara en del av kommunens ansvar?


Dags att ta ur öronpropparna och dra upp huvudet ur sanden, så kommer ni att märka hur mycket lättare det går om man bara kommunicerar. För politik utan kommunikation leder inte till långsiktigt bra resultat, och det förlorar hela kommunen på.

/Jonas Sanamon

Skriver (S) ledare åt VF?

VF skriver på ledarplats igår vad som är ren skär lögn och propaganda. Att säga "att ligga på soffan är också ett ställningstagande" är ju en sanning med modifikation. Det beror ju på varför personen ligger där istället för att rösta. Gissningsvis var de två vanligaste anledningarna i fallet Årjängs folkomröstning:
1) Jag bryr mig inte.
2) Det tjänar ingenting till, kommunledningen kommer ändå göra som man vill.
Därför kan man inte dra några som helst växlar på att 49% avstod att rösta. Det är väldigt synd att kommunledningen var så framgångsrika i sitt arbete med att få folk att avstå från att rösta. De försökte t.ex. i det längsta att fatta beslutet INNAN folkomröstningen, och missade inte ett enda tillfälla att uttala "...den är som sagt bara rådgivande" i media efter att det blev beslutat om folkomröstning.
Att på ledarplats sen hävda att den nya alliansens skuggbudget är orealistisk är minst sagt "intressant". I synnerhet eftersom den befolkningsökning man räknar med är ganska sannolik. Enligt SCB var förra årets flyttnetto för Årjängs kommun 78 personer, och första kvartalet i år var nettot 14 personer. Att då räkna med ett flyttnetto på 50 personer för hela 2013 kan väl knappast kallas orealistiskt?! Den nya alliansen är heller inte någon populistisk samling, den är de som fortfarande står för sina löften av den borgerliga alliansen i Årjäng.

/Jonas Sanamon

Endast i Årjäng blir ett plus ett lika med minus tre

Den oheliga fyrklövern i Årjängs kommun sände tidigare ikväll ut ett pressmeddelande. I detta sade man att man inte bryr sig om resultatet av folkomröstningen utan kommer gå vidare med planerna om nedläggning av skolorna i Bön och Blomskog samt högstadiet i Töcksfors. Detta argumenterades med ett lågt valdeltagande i folkomröstningen. Skandalöst!

51% valdeltagande är inte illa för en folkomröstning som helt från starten motarbetats av kommunens ledning, som gjort sitt yttersta under lång tid för att ingen väljare skall tvivla på att man oavsett resultat kommer göra som man tänkt. Att många då tänker att det är lönlöst att rösta är inte konstigt.

Men låt oss göra ett tankeexperiment. I de två senaste kommunalvalen var 67% respektive 70%.

Antag att 700 soffliggare istället hade masat sig ut till vallokalen, och antag att alla dessa hade röstat "Ja" för att stödja kommunledningen. Då hade valdeltagandet blivit 60%, men valresultatet hade varit det samma, Nej-sidan skulle då vunnit med 50% mot Ja-sidans 48% och "Avstår" skulle fått 2%.

I de två senaste kommunalvalen var valdeltagandet 67% respektive 70%, således i samma division som i tankeexperimentet.

Att offentligt lansera ett helt nytt revolutionerande sätt att tolka valresultat, det visar prov på kreativitet. Synd att denna kreativitet inte istället används till något som faktiskt gagnar Årjängs kommun.

Allt har ett pris. Priset för att våldta glesbygden kommer att få betalas i valet nästa höst. Men det kostar även i kraftigt ökat politikerförakt, och den effekten kommer nog tyvärr sitta i länge efter att de skyldiga är borta från politiken.

/Jonas Sanamon

Kommunalrådet står för dagens självmål

I en artikel i dagens NWT bekräftar Katarina Johannesson nu öppet det vi redan visste, att hon medvetet och systematiskt jobbat för att få ett lågt valdeltagande:
"– Ja, valdeltagandet blev relativt lågt, bara runt 51 procent så vi är ganska nöjda, säger kommunalrådet Katarna Johannesson (C)."
Att 51% av de röstberättigade trots detta gick till urnorna och röstade måste ses som inget annat än en stor seger för Nej-sidan. Katarina bekräftar med detta också logiken som jag beskrev i gårdagens blogginlägg, detta självmål punkterar Ja-sidans försök att rättfärdiga sitt räknesätt där de räknar in soffliggarna som Ja-röstare.
Det enda som vi med säkerhet vet är att en majoritet röstade, och en klar majoritet av dessa visade att C/S inte har stöd för sin politik. Allt annat är ren spekulation, och kan inte ligga till grund för några beslut!

/Jonas

Update: Hon står idag för dagens efterkonstruktion, när hon på Årjängsportalen hävdar att hon är felciterad... Räck upp H\handen de som tror på den?

Inga felaktiga analyser...

...av folkomröstningens resultat:

När det preliminära resultatet av folkomröstningen presenterades kan man se:

• En majoritet av kommunens röstberättigade har röstat (över 51%)
• En klar majoritet av dessa (59%) röstade mot en nedläggning av skolorna i fråga.
• En klar minoritet (39%) röstade för en nedläggning.

Det skall med andra ord rätt mycket kreativitet till för att få till en tolkning av resultatet som ses som en seger för kommunledningen.
Man kan om man vill tolka det som att bara 20% av kommunens röstberättigade stöder kommunledningen i skolfrågan.
Inga M gör i sin bedömning det felaktiga antagandet att de som inte röstade stöder kommunledningen, men de kan lika gärna vara resultatet av att Centerledningen en längre tid gjort sitt bästa för att förmedla att det är meningslöst att rösta då de ändå tänker strunta i resultatet. De har ju t.ex. inte missat ett enda tillfälle att säga "...och den är ju som sagt bara rådgivande." de senaste månaderna.
Faktum är att de sköt sig i foten när de valde denna strategi för att minska valdeltagandet (högt valdeltagande skulle ju göra det svårare för dem att förkasta resultatet), för hade de inte gjort det skulle Ingas resonemang våra svårare att motargumentera. Nu är det dock ingen som med säkerhet kan säga hur de 49% som inte gick till urnorna resonerade, och man är därmed hänvisad till att se till de som faktiskt röstade istället. Och där är resultatet solklart: Nej-sidan fick 50% fler röster än Ja-sidan.
Skall man från Ja-sidan med någon som helst trovärdighet kunna finna en tolkning som stöder deras politik får man allt vara betydligt mer kreativ än så!
Ta nu konsekvenserna av att resultatet blev som det blev, och lägg förslaget på is tills efter nästa val. Några besparingar av nedläggningsförslaget att tala om uppstår ändå inte förrän tidigast 2015,  så det är nog prestige som hindrar detta.

/Jonas Sanamon

Inga små barnkullar

Jag läste idag en intressant artikel på Statistiska Centralbyrån (SCB). I en rapport presenterar de analyser som har kommit fram till att vi står inför en kraftig uppgång i barnafödandet i vårt land.
Antalet barn förväntas öka kraftigt i Sverige fram till ca år 2050.
Det borde betyda att om vi i vår kommun håller oss attraktiva så att inflyttningen fortsätter som tidigare, så kan antalet barn öka även i Årjängs kommun.
Enligt SCBs prognos förväntas en kraftig ökning inom ett par år.

SCB varnar för att det är viktigt att samhällsplaneringen tar hänsyn till denna förväntade uppgång, och planerar för större barnkullar i barnomsorg och skolor.
Kanske detta är den egentliga förklaringen till varför Centraliseringsdemokraterna prompt skall driva igenom skolnedläggningar så fort det går, oavsett besparingar eller ej. Om bara ett par år så pekar kanske barnprognoserna kraftigt uppåt och det blir då politiskt omöjligt att lägga ned skolor ?

/Jonas Sanamon

Färre invånare förlorar alla i kommunen på

En bygd utan barnfamiljer är en dödsdömd bygd, och dess fastigheter övertas då på sikt i bästa fall av utländska och inhemska fritidshusägare som dock inte ger kommunen några skatteinkomster.
Vad vi i Årjängs kommun behöver är en bra och genomarbetad långsiktig plan för hur vi skall kunna behålla dagens och attrahera nya kommuninvånare. När denna tagits fram bör alla frågor som kan tänkas påverka detta – i tillägg till ordinarie beredning – även utredas huruvida de bidrar till, eller motverkar denna långtidsplan innan beslut fattas. Detta i alla nämnder och på alla nivåer i kommunal verksamhet. Utan tydliga långsiktiga mål hamnar fokus alltför lätt på kortsiktiga vinster och dessa är ibland i konflikt med de långsiktiga målen.
Det ligger i alla kommuninvånares intresse att se till att hela vår kommun blir ännu mer attraktiv för barnfamiljer. Det är  lätt att förstå att utan bastjänster som skola och barnomsorg så tappar en bygd avsevärt i attraktionskraft för de för framtiden så viktiga barnfamiljerna. En inflyttad barnfamilj bidrar inte bara till kommunala intäkter direkt, utan bidrar även indirekt på sikt. Detta när barn i denna familj växer upp och då söker en trygg plats där de känner sig hemma för sin framtida familjebildning.
Att då lägga ner kommunens glesbygdsskolor blir som att kissa i byxorna för att hålla sig varm – det hjälper möjligen något på kort sikt men efter ett tag så blir det kallare än innan. I detta fall är det tveksamt om det ens sparas något på kort sikt när allt kommer till kritan, vilket får förslaget att verka än mer ogenomtänkt.
En sak är dock säker: färre invånare förlorar alla i kommunen på, oavsett var i kommunen man bor!
Med tanke på hur viktig frågan är för hela vår kommun och vilka stora direkta och indirekta konsekvenser den får, är detta en fråga som är för stor för att besluta utan att grundligt utrett konsekvenserna. Skolutredningen såg i sitt arbete endast till effekter på BUNs budget, och inte ens inom ramen för den gjordes ett grundligt jobb. Det största frågetecknet är dock vem som skall utreda effekterna på andra kommunala budgetposter och de samhällsekonomiska konsekvenserna?
För man har väl ändå inte tänkt att kommunfullmäktige skall fatta beslut i ärendet utan att alla effekter och kostnader först utretts?
För oss som till vardags befinner oss utanför kommunhuset upplevs det inte som någon besparing att flytta kostnader från en nämnd till en annan, då det till sist ändå är samma pengapåse som skall betala.


/Jonas Sanamon

(S)unt förslag på riksnivå, men lokalt regerar dum(s)nålheten?

Det är faktiskt en fröjd för ögat att se att Socialdemokraterna nu på riksnivå lanserat ett förslag som går ut på att minska klasstorleken för de yngsta eleverna. Ett i grunden sunt förslag som ligger helt i linje med både tidigare och de senaste rönen från forskningsvärlden. Det framkommer bl.a. tydliga resultat som visar att speciellt i de yngre åldrarna så ger mindre klasser betydande resultatförbättringar i skolan. Synd att den lokala S-ledningen i Årjäng inte helt hänger med, utan förespråkar att klasstorlekarna i vår kommun istället skall ökas genom att flytta in bygdeskolebarn till centralorterna utan att ta med lärarna.
Effekten av en klassminskning visar sig vara så stor och så tydlig att nettoeffekten av den går i positiv favör. Det vill säga att det sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv lönar sig att ta kostnaden för att minska klassstorleken i de lägre åldrarna, då dessa elever sedan får så pass mycket högre lön att ökningen i skatteintäkter överstiger vad en minskning i klasstorlek kostade! Så det blir både billigare och bättre. Tyvärr kan man anta att det motsatta också då gäller, att en ökning i klasstorlekar ger sämre resultat och på sikt lägre löner vilket ger mindre skatteintäkter.
Detta precis som förslaget till skolomorganisation i Årjängs kommun just nu, men här förstärks den negativa effekten, för i tillägg till ovan nämnda effekt så kan C/S förlsag antas leda till en mindre levande landsbygd vilket även ger färre skattebetalare.
Nedlagda bygdeskolor ger större klasser ger färre skattebetalare som dessutom var och en betalar mindre i skatt.
Ett typexempel på dumsnålhet!
Som grädde på moset visar forskningsresultaten att resultatförbättringen är störst för de mest utsatta grupperna av barn som de från minoritetsgrupper och i låginkomsfamiljer, och därmed där de bäst behövs.
Vad vill jag ha sagt med detta inlägg då? Jo, jag vill höja ett tydligt varningens finger för att det kan få katastrofala följder att fatta så oerhört avgörande beslut som skolfrågan utan att först grundligt utreda konsekvenserna. Beslut som detta är alldeles för viktiga för att fattas utifrån någons magkänsla, och utan en ordentlig konsekvensbeskrivning blir det just så.

/Jonas Sanamon

En ohelig fyrklöver

Skall man fatta så avgörande beslut som att skära av glesbygders livsnerv baserat bara på någons magkänsla?

Det är precis det som håller på att ske i Årjängs kommun just nu. En fyrklöver bestående av (s)enterns Katarina, Lisbeth och  Annika tillsammans med sossarnas Gunilla är så säkra i sina övertygelser att de inte har tid att utreda konsekvenserna innan de vill fatta beslutet. Deras magkänsla säger dem att detta är rätt beslut, och vi som hellre vill fatta väl grundade beslut baserade på fakta blir då bara bromsklossar och hinder på vägen.
"-Varför skall vi grundligt utreda", tycks de fråga sig? "-Vi har ju redan bestämt oss. Kom inte hit och förvirra oss med fakta!"
I sin iver att försöka tvinga igenom beslutet om skolnedläggning, så långt före nästa val som möjligt, väljer man att glömma bort att utreda konsekvenserna av det tänkta beslutet.  Man inbillar sig kanske att alla väljare vars vallöften man sviker skall ha glömt detta tills nästa val om man bara skyndar sig så att det är ett år emellan?
För faktum är att man ända sedan i november försökt besluta om nedläggning av bygdeskolor, och upprepade gånger fått bakläxa på grund av bristfälligt underlag.  Det värsta är kanske att man har ännu inte presenterat någon trovärdig kalkyl som visar att man sparar en enda krona. Varje försök de gjort har innehållit stora uppenbara brister.  Man har heller inte, trots att fullmäktige begärt just detta, utrett konsekvenserna för de barn som får längre bussresor om förslaget antas. Ej heller är det utrett vad ökade kostnader för dessa bussresor blir. Ännu värre är det ställt när vi talar om nedläggning av högstadiet i Töcksfors, för där saknas underlag och utredningar helt och hållet. Men varför utreda konsekvenserna när man redan bestämt sig?!
Egentligen är det synd om (s)entern i Årjängs kommun, som verkar gått helt vilse i pannkakan. De har övergett glesbygden för att försöka vinna tillbaka centralortsröster. Undrar vilken strateg som födde den iden?
(S)enterns damer och Moderaternas Esbjörn verkar också helt förträngt att det nog inte ingick i det mandat väljarna tänkte sig ge, att de skulle göra tvärt emot vad man sagt i skolfrågan, och byta sida till sossarna. Om det var det de väljare som röstade på dem ville, hade de nog röstat (s) i stället.
Med dessa fakta på bordet är det enda rakryggade de nu kan göra att avgå och föreslå nyval i Årjängs Kommun.  Men det kräver förstås att de visar en ryggrad vi hittils inte sett skymten av.

/Jonas Sanamon

Inga besparingar alls!

Upprepade gånger har vi i skoldebatten fått höra pressade (S)entraliseringspartister och (S)ocialdemokrater försvara sig med argumentet "Vart skall vi ta pengarna då?" och "Vad skall vi lägga ner för att ha råd att ha kvar de små skolorna?"
Ingenstans är så klart svaret på båda dessa frågor.
Eftersom man inte kan visa att man i slutändan sparar några pengar på att lägga ned dessa skolor behöver denna icke-existerande besparing inte ersättas av någon annan besparing. Att kommunledningen däremot har minskat BUNs anslag med ett antal miljoner och därmed tvingar BUN att se över sin verksamhet är ju en annan femma, men inget man löser med "besparingar" som inte sparar några pengar.
Ett översett faktum är att BUN väljer att inte se över HELA sin verksamhet, utan bara fokusera på grundskolan. Detta är inget annat än en skandal. Hur kan man när man får ett sånt stort sparkrav på sig välja att bara analysera delar av sin verksamhet?!

Inga som flyttar hit?

Jag spinner vidare på gårsdagens inlägg där jag tittade på vad som är fakta och vad som är propaganda i vår kommun. Det finns en brist i de barnunderlagsprognoser som BUN baserat sin utredning på och därmed sitt beslut på. De baseras så vitt jag kan se enbart på antalet födda barn i vår kommun. Om man tar ut statistik på antalet in och utflyttade personer efter ålder i Årjängs kommun ser trenden ut så här när man summerar 0-15 år:

Här kan möjligen en positiv trend anas, och flyttnettot för barn 0-15 år är huvudsakligen positiv, dvs fler barn flyttar hit än flyttar ut (i snitt flyttar 10,3 barn 0-15 år till vår kommun per år 1997-2012)
Om man sen tar dessa data och lägger ihop med statistik över de som föds i Årjängs kommun, och summerar antalet barn i grundskoleålder för varje år blir resultatet så här om man antar att inflyttningen  2013-2019 motsvarar snittet av de senaste två åren (2011-2012):

Den dramatiska minskningen av antalet barn i våra skolor som BUN & (C) / (S) varslat om ser alltså ut att helt utebli då de "glömt" räkna med inflyttningen. Den enda trend jag kan se här är att antalet typiskt verkar variera mellan ca 1000 och 1200 i 15-års cykler.
Skulle man göra som de återstående allianspartierna vill, dvs satsa på att bygga lägenheter kan troligen inflyttningen dessutom ökas. Som det är i dag tvingas många pendla till jobb t.ex. på köpcentren i Töcksfors.

Kanske det vore bättre om man istället för att stressa igenom ogenomtänkta beslut nu, tog sig tid att grundligt utreda fakta och konsekvenser innan man fattar ett av kommunens viktigaste beslut, någonsin?

/Jonas Sanamon

* Källa för statistikdata: Satanistiska Stencilbyrån, SCB

Inga skenmotiv

Det sprids mycket desinformation för tiden i vår kommun. Det mesta av detta ser ut att göras i politiskt syfte, för att underlätta för att genomföra förändringar som annars är svåra att förklara rationellt.
När man inte kan försvara sitt ställningstagande utifrån väl underbyggda fakta försöker man med halvsanningar och felaktigheter lägga grunden för sina skenmotiv. 
Ett ofta använt sådant argument i skolfrågan är att barnafödandet i vår kommun ständigt minskar. Detta argument har använts såväl av kommunalråd som av bloggande (S)entertanter. Men är det baserat på fakta?
Jag hämtade idag ut detta diagram från SCB som visar antalet födda per år i Årjängs kommun:

Som synes ligger antalet födda i vår kommun hyfsat konstant runt 100/år så långt bakåt i tid det finns data, och någon trend kan inte utläsas.

Ett annat argument som hörts mycket i debatten är att vi blir färre i vår kommun. Är detta baserat på fakta?
Här är senaste tillgängliga befolkningsstatistik från SCB över antalet invånare f.o.m. 1971:

Även här ser vi att befolkningsantalet i Årjäng ligger stadigt runt 10000 med endast små och relativt tillfälliga svängningar.
Om man nu prompt ändå från (S) & (C) vill lägga ned bygdeskolorna, avfolka landsbygden och centralisera hela kommunen runt Årjängs tätort kan man väl åtminstone ha ryggrad nog till att tala om det verkliga motivet för varför man vill göra denna onödiga förändring?
Och om man vill hävda att man gör det för att spara pengar så borde man väl  i så fall kunna presentera en trovärdig kalkyl som visar att man gör just detta?
Men kanske även detta argument är ren desinformation?

/Jonas Sanamon

IM bemötande #5, "Inga bussar på en kvart"

I dag kan man på Inga Magnussons blogg (http://inga.blogg.se/2013/may/15-minuters-langre-skolvag.html) läsa ett lysande exempel på hur polariserat vissa ser på skolfrågan och då speciellt skolskjutsarna.
"15 minuters längre skolväg ...
...enkel väg, får eleverna i Bön, Östervallskog om man lägger ner den skolan.  Det är  tiden det tar att transportera sig i laglig hastighet från bygdeskolan i Bön  till Töcksfors skola. Detta gäller de elever som bor vid skolan och längre bort. (Det tar en kvart extra att ta sig från Bön till Töcksfors, sen kan elever naturligtvis bo en bit från Bön  och behöva transport dit, men det gäller ju oavsett om de går i Bön eller i Töcksfors)  Elever som bor mellan Bön och Töcksfors får rimligen kortare väg. Det är inga Norrlandsavstånd direkt och troligen överkomligt för de flesta. Jag tror att Böns skola nu har runt 20 elever fördelade på sex eller sju åldersgrupper. Det är svårt att vara uppdaterad på exakt antal och jag är osäker på om förskoleklassen räknas in / har några elever.

Vid en nedläggning får barnen komma till en skola med ett betydligt fler kompisar i nära  ålder. Det ger större  möjligheter till att leka och ha roligt på raster och föräldrar kan spara in ett antal dryga resor på fritiden för att komma till kompisar. Jag minns att vi körde som skållade råttor när våra barn var små. De gick på en liten bygdeskola och suktade ständigt efter aktiviteter med jämnåriga. Om de hade fått leka av sig på  en större skola  så hade det alldeles säkert gått att minska ner på de resorna.

På sikt får eleverna på en större skola också bättre  möjligheter att få behöriga lärare i skolans ämnen och det i sig är en kvalitetssäkring, kanske värd olägenheten med en kvarts extra skolväg. Det är oklokt att bevara skolor som är så små att man  inte kommer att kunna erbjuda barnen behöriga lärare.

Samtidigt kan jag förstå att det är en sorg att bygden inte kan ha kvar sin skola. Den betyder naturligtvis mycket för dem som bor där.  Det sorgligaste är ju ändå att det inte finns befolkningsunderlag för att behålla en skolor med nya och fina lokaler, att det inte räckte med fina skolor för att attrahera många inflyttande barnfamiljer.  Det var ju förhoppningen."

Inga kan väl inte på fullaste allvar påstå att hon tror att man i Årjäng får ett helt glesbygdsuppror på halsen om det vore 15 minuters resväg det var frågan om?
Jag tror faktiskt inte Inga är så dum, att hon tror att skolbussen från Töcksfors skola till Bön kör den sträckan på 15 minuter. Sträckan är 17100 meter raka spåret, och skulle alltså i teorin kunna köras på drygt 20 minuter om bussen håller 50 km/h i medelhastighet. Men med frekventa stopp för att plocka upp eller släppa av barn, och omvägar för att få med områden som Amunderud kommer bussen troligen i verkligheten använda minst 30 minuter på denna resa. 30 minuter enkel väg ger 1 timme extra restid för barnen i Östervallskog, varje dag. Detta att adderas till den restid en del barn har innan de ens kommit fram till Böns skola (uppskattningsvis upp till 30 minuter). Om (S)entraliseringspartiets nuvarande förslag om flytt av Töcksfors högstadium dessutom går igenom får de (stackars) elever som redan idag har dessa 30+30 minuters enkel restid lägga till ytterligare en halvtimme för att åka Töcksfors-Årjäng. Dessa elever skall följaktligen tillbringa 3 timmar i buss varje dag, väntetid exkluderat. Det motsvarar i det närmaste att skicka centralortens högstadieelever från Årjäng till Karlstad varje dag. Men jag tror inte Inga kommer föreslå någon nedläggning av Silbodalskolans högstadium.
Och hur tänkte hon när hon skriver att "föräldrar kan spara in ett antal dryga resor på fritiden för att komma till kompisar."? Om mina barn i en (S)entraliserad värld får klasskompisar som de sen på fritiden vill leka med är det ju en betydligt större sannolikhet för att de bor långt bort, med långa resor till följd.
Inga hävdar åter igen att glesbygden med sina fina skolor inte attraherar några barnfamiljer. Vad grundar hon detta påstående på, kanske just Blomskog och Östervallskog är de bygder som växer mest i vår kommun just nu?
Detta faktum kunde man läsa om i Nordmarksbygden för ett litet tag sedan.
Om det funnits trovärdiga kalkyler som visat på stora besparingar, och om konsekvenserna vore så små som Inga vill ha det till, tror jag inte protesterna vore speciellt högljudda.
Men som läget ser ut nu, med tveksamma om ens några besparingar för kommunen, sammantaget med stora försämringar för bygdens barn kan förslaget sammanfattas med vad som på bred värmländska heter "hôl i hôvve". 

/Jonas Sanamon

IM bemötande #4, "Inga faktafel?"

Inga är i farten igen. Denna gång med ett inlägg (http://inga.blogg.se/2013/may/priset-for-att-behalla-sma-bygdeskolor-2.html) dedikerat Sunnes ekonomi. Tyvärr är även detta inlägg fullt av felaktigheter:

"Priset för att behålla små bygdeskolor ...
... i Sunne, får alla barn  i Sunne betala. Stort underskott i ekonomin är det. Kommunens inkomster är givna, går inte att öka. 15 miljoner fattas nu, en stor del av underskottet ligger på Barn o utbildningsnämnden  och det måste enligt kommunalrådet Ola Persson,  bli besparingar i skolorna. Barnen i Sunne får betala priset för att behålla de små bygdeskolorna efter folkomröstningen. Det kan också  bli nedläggningar av andra skolenheter, såna som inte är "skyddade" av folkomröstningen.

 Folkomröstningar är lite märkliga. Man rycker ut en enda liten fråga och röstar om den. Men med i omröstningen finns inte konsekvenserna. Typ, de flesta skulle väl rösta för en rejäl skattesänkning om den frågan tvingades fram till en folkomröstning, men gillar förmodligen inte följderna av ett sånt beslut, dvs sämre skolor, sämre vård och omsorg.  Nu är ju folkomröstningar endast rådgivande, inte beslutande. Resultatet ska sättas in i ett större sammanhang och det finns väl en tanke bakom den lagstiftningen. En kommun ska inte tvingas fatta de stolligaste besluten."

En liten fågel viskade i mitt öra att detta underskott inte härstammar från bygeskolorna, utan det är gymnasieskolan i Sunne som gått back 10 MSEK. Och precis som i vår kommun hade man heller inte i realiteten sparat några pengar på att lägga ned bygdeskolorna, så oavsett om man hade lagt ned eller ej skulle man fått detta underskott så länge man inte lyckas vidta några besparingsåtgärder för gymnasiet.
Den uppmärksamma läsaren lägger kanske märke till att senast Inga skrev om Sunnes ekonomi så var det 10 MSEK minus i sin barn- och utbildningsnämnd (BIN). Detta var en vecka sedan, och nu är det 15 MSEK minus? Det kan inte vara kul att vara Sunnebo, för om denna trend håller i sig så kommer de att ha överskridit sin budget med 170 miljoner innan året är slut!
Det är tur att folkomröstningsmöjligheten finns, för fyra år är en rätt lång tid när de som sitter vid makten knappt hinner börja regera innan de bryter sina vallöften och börjar planera för att göra precis tvärtemot vad man gått till val på. Folkomröstning är då folkets handbroms och enda egentliga verktyg för att påminna de styrande om på vilket mandat de sitter där, mellan sedvanliga val.

/Jonas Sanamon

IM bemötande #3, Kvalitetsskillnader?

Idag igen läser jag med förfäran hur Inga åter på sin blogg ger sig i kast med skolfrågan:
(http://inga.blogg.se/2013/may/lagkvalitetsskolor-i-glesbygden.html)

"Lågkvalitetsskolor i glesbygden?
Högkvalitetsskolor i tätorten?

Är det så vi vill ha det?

Kraven på att alla barn i Sverige ska ha behöriga lärare har nu skrivits in i skollagen och gäller fullt ut från och med 2015. Det är ett välkommet kvalitetskrav i svensk skola. Barn har rätt att ha lärare som är bra och som är utbildade för de ämnen de undervisar i. All forskning visar att det är läraren som betyder mest för hur barnen lyckas i skolan.

Men det kommer att bli svårt att få behöriga lärare i de minsta skolorna framöver, och varför det nu då? Jo, tidigare har man kunnat anställa en lågstadielärare, behörig att undervisa i i stort sett alla teoretiska ämnen för de yngsta barnen.  Man har kunnat anställa en mellanstadielärare, behörig i de flesta av stadiets ämnen för den åldersgruppen. Sen har det varit klart. Med två personer och flera årskurser hos varje lärare har man fått behöriga lärare till en hel skola med årskurserna 1-6..

Men så kommer det inte att bli framöver. Det beror på att de lärare som utbildats de senaste decennierna endast är utbildade för ett par - tre ämnen, ibland ganska udda ämneskombinationer också. För att täcka in behörighetskraven i alla skolans ämnen kommer det att finnas behov av  fler lärare på skolan. En skola kommer att behöva anställa minst 3 - 5 lärare på heltid och då får man ha lite tur också att hitta lärare med rätt ämneskombinationer. Det fixar inte en liten glesbygdsskola. Med endast 20 - 35 elever på hela skolan så finns inte ekonomiskt underlag för så många lärare. Att försöka få ett antal  lärare att pendla  flera mil varje dag för enstaka lektioner är orealistiskt. De små skolorna har redan rekryteringsproblem visar exempelvis skolutredningen i Årjäng.

En möjlighet är förstås att anställa  delvis obehöriga lärare i de små glesbygdsskolorna och söka dispens från behörighetskravet. Men vad har man då gjort? Jo, genom att behålla små skolor som inte kan svara mot lagens kvalitetskrav har man har byggt in en kvalitetsskillnad mellan större skolor i tätort och mindre skolor i glesbygd. Barnen i tätorten får behöriga lärare, man uppfyller lagens krav på kvalitet, medan  barnen i glesbygden får delvis obehöriga lärare, man uppfyller inte lagens krav på kvalitet. Och det är inte riktigt rätt mot barnen.

Alla barn har rätt till en bra skola med  lärare som är både duktiga och behöriga. Det måste vara en kommuns riktmärke när man bygger upp skolverksamheten. Man kan inte organisera in kvalitetsskillnader i själva systemet  från början."

Snälla nån, nyss i skoldebatten så var ju problemet att det var synd om barnen i silbodalskolan. Det var ju dit det inte gick att få tag i behöriga lärare. Debatten är härmed inne på andra varvet av den smått humoristiska sammanfattning som för ett tag sedan kunde beskådas på en annan blogg.
Nu är det alltså åter bygdeskolebarnen som utmålas som offer i debatten. Detta helt utan några som helst fakta som stödjer denna vinkling. Alla fakta talar nämligen detta påstående emot. Sett till de kvalitetsmätningar som görs på barnens utbildning i vår kommun så presterar barnen i bygdeskolorna generellt bättre än tätortsbarnen. Så då kan väl inte bygdeskolelärarna vara problemet överhuvud taget?  Idag är det dessutom så att andelen behöriga lärare i bygdeskolorna är högre än i tätortskolorna.
Tycker du att det "är riktigt rätt mot barnen" att sätta många barn i en situation där de skall åka hemifrån före kl 7 på morgonen och komma hem efter kl. 17? Varje veckodag!
Den med konspirationsteoretiska anlag kan möjligen ana konturerna av en ondskefull plan som går ut på att lägga ner bygdeskolor i syfte att få fler behöriga lärare till tätortsskolorna. Denna plan bygger i så fall på ett farligt antagande. Man förutsätter då att den lärare som mister sin bygdeskola vill börja jobba i en tätortsskola. Det kan ju tänkas att det fanns en anledning till att läraren i fråga sökt sig just till en bygdeskola? Risken är uppenbar att han/hon istället flyttar till en bygd där skolan finns kvar.
Om man ser til bygdeskolebarnens bästa, och tvingas välja mellan en krav-märkt lärare och att bussas långväga till skolor istället för fritidsaktiviteter så är i alla fall jag säker på vad jag väljer. Sen tror jag heller inte att det är nödvändigt att välja mellan dessa. En kompromiss där lärarna innehar behörighet i de flesta ämnen och dispens i nåt enstaka torde kunna göra de flesta nöjda. Och varför helt utesluta användandet av ny teknik som t.ex. distansundervisning med hjälp av videokonferensteknik? Nu som fiberbyggandet är i full gång i vår kommun öppnar sig tidigare oanade möjligheter.
Är essensen av ditt inlägg i själva verket att vi nu måste försämra för bygdeskolebarnen så att prestationsnivåerna kommer ner på samma nivå som för centralortsbarnen? För enligt Sentraliseringsparti-logik är kanske detta "rättvist"?
Eftersom fakta talar sitt tydliga språk säger det sunda förnuftet att man borde istället försöka lyfta nivån på centralortsutbildningen. Och personligen tror jag det handlar huvudsakligen om helt andra saker än lokaler, även om jag såklart tycker att skolornas lokaler både i Årjäng och Töcksfors behöver rustas upp. Kanske egentligen renoveringsbehovet dessutom är störst på låg-mellanstadiet i Årjäng och högstadiet i Töcksfors?
Jag tror nyckeln till varför man lyckas bättre i de små skolorna stavas "engagemang". Engagemang från personal, föräldrar och andra invånare. Mindre grupper ger tätare band, och alla har i viss mån ett annat tankesätt, där man är lösningsorienterad på ett annat sätt än på större orter. Och med en lösningsorienterad inställning kan allt lösas!  Motsatt gäller också, när inte viljan finns är allt ogenomförbart! Detta gäller inte bara i skolorna, utan även i skoldebatten kan detta fenomen beskådas.

/Jonas Sanamon

IM bemötande #2, uppföljning

Som jag skrev i mitt förra inlägg (här) censurerar Inga mitt svar, och kommer även med ytterligare tveksamma påståenden. 

(http://inga.blogg.se/category/politik-o-debatt.html)

"Svar till Jonas S

Jag vill inte publicera din kommentar eftersom den gör reklam för en partisk ledare i NWT. NWT har ju av någon för mig obegriplig anledning *tagit ställning* för Töcksfors i den här internkommunala striden och gjort det mycket tydligt, både på ledarplats och i det redaktionella innehållet. Det måste finnas några kopplingar Töcksfors - NWT i person eller lojalitet på annat sätt, men jag som är "invandrare" känner inte till sånt och fattar inte varför. Jag har bara tidigare flera gånger länkat till NWT och konstaterat fakta.

Du hävdar fortfarande att man kan tolka Centerns agerande i skolfrågan som svek av vallöften. Men var och en som är läskunnig kan se att det står att man vill behålla bygdeskolorna så länge det finns elevunderlag. Man har inte lovat att behålla dem under alla omständigheter och *nu anser man att elevunderlaget är för dåligt*. Den frågan om elevunderlagets storlek kan man däremot diskutera och ha synpunkter på från olika håll: Vad är tillräckligt antal barn på en skola? Det är en meningsfull diskussion.  Men att hålla på och hävda löftesbrott är meningslöst när det är osant. Det har blivit den typen av lögn som till slut har blivit en sanning för att den upprepats så många gånger. Ingen bryr sig längre om att kolla vad som står skrivet i olika sammanhang utan går bara på hörsägen. Om o om igen får man läsa / höra att det är löftesbrott och då tror man med automatik är det är sant fast det inte är det.

Sen kommer man till varför man valt just den här tidpunkten, elevantalet har ju sjunkit länge. Över tid så har trenden varit sjunkande under en lång följd av år, ibland med något  skutt oppåt i statistiken men sett över hela kommunen så är det inte uppmuntrande.  Alla har ju hoppats att de här fina små skolorna skulle dra folk till landsbygden men *det blev inte så*.  Och någonstans måste flyttpolitiken betalas av någon annan än skolan och barnen. Resurserna är inte oändliga. 

Tidpunkten att ta tag i skolorganisationen sammanfaller med fler behov än detta. Hela kommunens skolorganisation måste ses över som en helhet och få bra kvalitet för alla barn. Man var vid vägs ände med skolorna i tätorterna, de  måste få ett lyft. De har fått stå tillbaka under en lång följd av år medan det byggts nya fina skolor på landsbygden. Silbodalsskolan har fått lösa sina utrymmesproblem med baracker rätt länge nu och lokalerna är gamla o nerslitna. Det var alltså naturligt att se över hela skolorganisationen i samband med att också högstadiet måste åtgärdas.

Ett annat skäl till tidpunkten var förstås de nya kvalitetskraven i skollagen. Årjäng står inte utanför Sveriges lagstiftning även om vi befinner oss långt från Stockholm. Från o med 2015 ska alla lärare vara behöriga för de ämnen de undervisar i. Med de smala behörigheterna som lärare har numera så blir det i stort sett omöjligt att försörja så små skolor som de nu nedläggningshotade med behöriga lärare framöver. Man skulle behöva ha lärare som pendlade ut till dessa skolorna för att endast undervisa en till  ett par tre lektioner per dag, det är ohållbart. Man kan säga vad man vill om den lagstiftningen och man kan påstå att den inte ska påverka skolstorleken men i praktiken blir det ändå så, det förstår alla som är insatta i skolans värld. Behöriga lärare växer inte på trän och det ser mörkt ut framöver också¨, lärarutbildningsplatserna fylls inte på långt när.

Om jag nu ska återgå till löftesbrott så vill jag anklaga den nya Alliansens politiker för löftesbrott och eventuellt planerat lagbrott. Alla de i den gamla Alliansen ingående partierna M, C, FP och KD skrev under en förklaring där man sa att man avsåg att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Men i de nuvarande kraven från nya Alliansen på att behålla bygdeskolorna så finns inga lösningar på de ekonomiska problem som då uppstår.  Det är inte att föra en ansvarsfull ekonomisk politik.

Det finns ett varnande exempel i Sunne nu. Där följde politikerna folkomröstningens resultat alltså är man tvingad att behålla de små bygdeskolorna och går 10 miljoner back i Barn o utbildningsnämnd trots att man höjde skatten pga för att finansiera just bygdeskolorna.  Nu tvingas alla inom skola och förskola i Sunne betala med stora nedskärningar och man måste lägga ner andra skolenheter istället för bygdeskolorna; högstadier och gymnasieskolor. Det är i kommunallagen förbjudet att anta  en budget med underskott, helst ska det vara 2 % plus.  Och intäkterna i en kommun är rätt så givna, det finns inget trolleri för att få fram mer. I Sunne är läget rätt så förtvivlat just nu.

Men den nya Alliansen  i Årjäng vill behålla bygdeskolorna utan att ha någon ekonomisk lösning att erbjuda. Det är bara nej, nej och nej, men inga motförslag. I såna lägen går inte att förhandla, ge och ta. Alltså egentligen att förespråka ett lagbrott. Man har heller inte diskuterat kvalitet kontra skolstorlek. Kan en skola bli hur liten som helst och ändå hålla hög kvalitet? 5 barn? 10 barn? 15 barn? Räcker det? Var går gränsen?"

Då jag nu ser det som meningslöst att försöka bemöta detta på bloggen i fråga (eftersom mina åsikter sannolikt censureras bort igen) försöker jag mig därför på att besvara några av hennes påståenden här istället:

"Hej igen Inga!

Så du menar alltså att det egentligen är en Töcksfors-Årjäng-konflikt detta handlar om?

Tanken har inte slagit dig att NWT kanske som en oberoende tredjepart summerar läget objektivt och opartiskt?

Löftesbrott. För Centerns egen skull hoppas jag att det är sant att det är ett löftesbrott, för alternativet är som jag ser det ännu mindre smickrande för C-ledningen. Det finns två sannolika alternativ:

1) Antingen bryter C sitt vallöfte, och lägger ner dessa bygdeskolor trots att elevunderlaget där är i princip oförändrat,

 eller

2) C-ledningen är/var inkompetent. Man borde vetat med väldigt stor säkerhet för 2 år sedan hur stora elevkullarna skulle bli MÅNGA år fram i tid. Att så snart efteråt hävda att elevunderlaget blivit för litet är nog för de flesta uppenbart en efterkonstruktion.

Du skriver att bygdeskolorna inte bidrar till inflyttning. Var har du sett fakta som stödjer det påståendet?

Är detta ytterligare ett exempel på att magkänsla ligger till grund för påståenden i denna debatt? Kanske just inflyttningen till Östervallskog och Blomskog bidrar till att hålla invånarantalet i kommunen på nästan konstant nivå? Konsekvenserna av att då ta död på dessa bygders framtidstro kan bli förödande för kommunens framtida skatteintäkter.

Sen skriver du, precis som tidigare felaktigt hävdats i denna debatt, att den nya skollagen tvingar fram nedläggning av bygdeskolorna. Det är fortfarande inte sant. Se uttalande från utbildningsminister Jan Björklund själv: 

(http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/03/04/manga-sma-skolor-farozonen )

"Kommunpolitikerna vidhåller att det är nödvändigt med en skolorganisation som fungerar långsiktigt, och att alla elever har rätt till kompetenta lärare. Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) har inte något till övers för deras argument. Det finns undantagsbestämmelser som gör det möjligt att behålla de små skolorna, säger han.

   – Det är ett otroligt jobbigt beslut att lägga ned en skola, för man får folk emot sig. Då är det behändigt att skylla på staten. Men de kommunala företrädare som lägger ned sina skolor och skyller på staten är fegisar. De ska våga stå för sina beslut, säger Björklund." 

Vidare hävdar du att C i motsättning till resten av allianspartierna försöker föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Om det är ansvarsfullt att fatta beslut baserat på magkänsla och därför helt hoppa över att utreda konsekvenserna innan beslutsfattande har du helt rätt! 

Men jag är övertygad om att vi är rätt många väljare i vår kommun som tycker att för så här viktiga beslut så skall man vara extra noggrann och utreda än mer utförligt. 

Det förefaller vidare alltså som att man i Sunne inte hade koll på hur stor skattehöjning som behövdes. Jag ser detta som ytterligare ett varnande exempel på vad som kan hända om man inte har tillräckligt bra beslutsunderlag innan beslut fattas.

Du skriver att alliansen förespråkar lagbrott. Vad jag sett förespråkas inte något lagbrott! Jag har däremot sett både krav och förslag om att skjuta på beslutet så att tillräckligt bra beslutsunderlag skall hinna tas fram. Det har också föreslagits alternativa besparingar. Det är på denna punkt nedläggningsförespråkarna gör sitt bästa för att ge en missvisande bild av sina motståndare i skolfrågan. Jag är själv inte medlem i Föräldragruppen för skolutveckling, men vad jag kan se är inte deras mål att "bevara bygdeskolorna" utan att inte fatta förhastade beslut utan underlag. Detta överlappar 100% med min egen åsikt i frågan. Det borde däremot vara olagligt att vara så oansvarig att man föreslår att besluta i frågan utan att först ha visat att förslaget kommer ha någon effekt på problemet. För vad tjänar det till att lägga ner dessa skolor om det i slutändan inte sparar några pengar åt kommunen? Det hjälper ju inte att jämföra små brottstycken av kostnader i ena eller andra alternativet, man måste ju jämföra den totala skillnaden i kostnader. Någon sådan jämförelse har då inte jag sett skymten av!

Jag tycker inte att vi kan ha kvar hur små skolor som helst, men jag tycker heller inte att det i sig är någon ursäkt för att fatta överilade beslut i frågan. Hur centraliserad anser du för övrigt att skolan skall göras, var går gränsen uppåt? Skall vi ha en skola i kommunen, länet eller varför inte en i Sverige? Enligt Sentraliseringparti-logik måste ju det sista vara det allra bästa både kvalitets- och kostnads-mässigt?

mvh Jonas Sanamon"

Eftersom Inga tydligt signalerar att inga oliktänkade skall ges plats i kommentarerna på hennes blogg bjuder jag härmed in Inga att fortsätta diskutionen här istället och garanterar att så länge hon håller sig inom lagens råmärken och gängse moral och etik skall jag publicera hennes eventuella svar här i sin helhet då censur bör förbehållas diktaturer!

/Jonas Sanamon

IM Bemötande #1, om vem som bytt ståndpunkt

Jag läste nyligen ett blogginlägg av Inga M på hennes blogg, och försökte bemöta några av de påståenden som gjordes in innlägget. 

Inga valde dock att censurera min kommentar, och därför tvingas jag att bemöta hennes påståenden på detta sätt istället. På så vis kan var och en själv bedömma om det finns skäl att censurera vad jag skrivit eller ej.

I inlägget skriver Inga om varför politiken i Årjäng blivit som den blivit:

(http://inga.blogg.se/2013/april/politiken-i-arjang-2.html)

"Politiken i Årjäng ...

... är lite krånglig just nu, det är inte bara på riksnivå som det är trubbel.

Tidigare så har det varit en ganska strikt blockpolitik med borglig Allians o så ett vänsterblock med S i spetsen. Nu har de borgliga politikerna  från den västliga delen av kommunen bl.a. Töcksfors, satt sig på tvären och anammat en politik som verkar syfta till att till varje pris behålla de små bygdeskolorna på den kanten o högstadiet i Töcksfors. Ambitionen kan också vara att  återuppväcka badhuset i Töcksfors vars nedläggning var startskottet till protesterna. 

Kanske vore det bättre om de här avhoppade västorienterade Allianspolitikerna  bildade en egen liten Allians under någon passande beteckning: Töcksfors väl, eller nåt.  Det är svårt för väljarna att orientera sig annars i kommunpolitiken. Om det nu ska vara bypolitik så ska det vara ett tydligt alternativ med en ärlig varudeklaration att man vill värna vissa delar av kommunen men inte ta ansvar för helheten och för den kommunala ekonomin på lång sikt."

Man har tidigare i vår kommun kunna se tydliga tecken på att takhöjden ligger på fotknölsnivå för oliktänkande inom de partier som förespråkar skolnedläggning . Helt i linje med detta förefaller bloggerskan jobba på samma sätt som den nuvarande kommunledningen, där dialog verkar betyda envägskommunikation från kommunledningen till invånarna. Kanske heller ingen slump att 3 av 10 fullmäktigeledamöter från just Centern hoppat av senaste tiden. 

Jag skrev in följande kommentar till inlägget ovan:

"Hej Inga!

Jodå, med mycket god vilja kan man såklart välja den vinklingen på det. Jag och säkert många med mig skulle dock istället hävda att en mer verklighetsnära tolkning av läget är att Centern bytt åsikt och sida, medan de övriga allianspartierna (som representerar hela kommunen) håller fast vid sina åsikter. Läget kan fortfarande sammanfattas på det sätt det gjordes i en ledare i NWT för 7 månader sedan: http://www.nwt.se/asikter/ledare/article1177775.ece

mvh Jonas"

Min kommentar censurerades dock med hänvisning till något svepskäl om att det inte kunde publiceras för att jag hänvisat till NWT (se inlägg #2 i denna blogg)

Ironiskt nog hade Inga själv för ca en vecka sedan ett inlägg på sin blogg om vad demokrati är, och även då censurerades oliktänkandes kommentarer. Man kan ju fundera över definitionen av demokrati, och om censur passar in där?