Inga vidare svar om skolan, från lilla c

Inger & Lasse Sandberg skrev för några år sedan en barnbok med titeln "Konstigt, sa lilla C". Mycket passande kan man tycka, då (C)-politiken just nu är mer än konstig och "lilla" nog kan beskriva vad (C) får när mandatfördelningen efter nästa kommunalval blir klar.

Centerpartiet har på Årjängsportalen ett propagandainlägg med "svar" på påhittade frågor om skolpolitiken. Tyvärr resulterar det huvudsakligen för den upplyste läsaren i fler nya frågor än svar.
(Citat från Centerpartiet i Årjäng i kursiv stil)

"Diskussionen om en förnyelse av skolorganisationen har pågått under flera år eftersom antalet elever i kommunen stadigt har minskat. Det har länge funnits en medvetenhet om att vi till slut måste se verkligheten som den är och rätta munnen efter matsäcken. Olika underlag och analyser har tagits fram. Men den tidigare politiska ledningen har inte haft viljan att lyfta frågan"

 

Var inte nuvarande kommunalråd Katarina Johannesson en del av den tidigare politiska ledningen? Finns det någonstans protokollfört att hon protesterat eller lagt fram förslag till en annan skolpolitik under Kjell Ericssons tid som kommunalråd eller de två år innan valet 2010 när hos själv styrde?

"Elevunderlaget i de minsta bygdeskolorna är nu för lågt för att vi ska kunna uppfylla kraven i den nya skollagen. En gemensam högstadieorganisation med två enheter är inte möjlig enligt rådande regelverk. Därför lägger vi nu fram förslag på förändringar. Skolan måste utvecklas i takt med tiden."

Elevunderlaget i de skolor som nu föreslås läggas ned är samma som när vallöftena gavs. Var i skollagen står att underlaget nu är för lågt? Dessutom ökar elevantalet de närmaste åren enligt BUNs egna prognoser.
Enligt skolverket finns det inget i nya skollagen som hindrar att man kan "Ha en gemensam högstadieorganisation med två enheter". Varför ljuger ni om detta?

"Är det verkligen så att hemtjänsten kan bli drabbad om Bön och Blomskogs skola blir kvar?"
Svar: Ja."

Skrämselpropaganda! Det kan ju lika gärna bli så att man sänker politikernas löner, eller sparar in 10% av kostnaderna för nya torget. Eftersom endast marginella om ens några besparingar i verkligheten uppstår när alla effekter av dessa nedläggningar räknas in är det inte svårt att finansiera deras fortsatta existens. Inflyttning är i princip det enda sättet för kommunen att öka intäkterna (förutom skattehöjningar). Vilka konkreta tilltag har kommunledningen gjort för att främja inflyttningen sedan valet 2010?

"Tanken innan valet var att det skulle vara en högstadieorganisation med två enheter för att bättre klara bemanningen men det medger inte den nya skollagen som infördes 2011."

 

Åter igen lögn. Det står inget om detta i skollagen enligt skolverket.

"En skola av normalstorlek har större möjligheter att rekrytera och anställa behöriga lärare. För att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplan så behöver de ha lärare som är både behöriga och skickliga. Där finns också möjligheter att ha stödresurser som kan gå in i klasser vid behov. Speciallärare kan anställas för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd med sitt lärande, exempelvis dyslexi."

 

Särskilda stödresurser följer ju barnen med behov och några stora samordningsvinster här kunde ju inte ens BUNs utredare Stenbratt hitta. Enligt de rektorer jag talat med är det idag inga problem med rekryteringen av lärare till bygdeskolorna, kanske det är på tätortsskolorna problemet finns? Är det i så fall tänkt lösas genom att tvinga in behöriga lärare som idag jobbar på bygdeskolor? Det finns i så fall ingen garanti för att de vill jobba där utan kanske söker sig nån annanstans.

"vi kan lägga ner kommunala musikskolan eller familjecentralen för det är verksamheter som en kommun inte är skyldig att ha. Men det skulle ändå inte räcka på sikt eftersom elevantalet fortsätter att minska. Så det vill vi inte göra. Både musikskolan och familjecentralen är mycket viktiga för kommunens alla barn och deras föräldrar."
och
"Vi har redan i dag svårt att rekrytera lärare till alla tjänster och fler enheter gör det ännu svårare. Dessutom ska alla lärare vara behöriga och lärare idag har oftast behörighet endast i ett fåtal ämnen vilket gör att det kommer att krävas fler lärare per enhet"

Mer skrämselpropaganda! Den stora elevminskning som ni varslar om är ju bara sannolik om man bortser från inflyttningen till vår kommun. Och denna har varit positiv under många års tid, och på senare år med ökande tendens. Dessutom håller lärarutbildningen på att göras om för att få fler lärare som har behörighet i fler ämnen.

"Vi höjde skatten inför 2013 med 50 öre för att klara att bygga det nya högstadiet. Vi har idag en skattesats som ligger över medel i Värmland och skulle vi höja skatten ytterligare skulle vi riskera att få så hög kommunalskatt att människor inte vill bo kvar eller flytta hit"

 

Fel. Ni höjde skatten för att finansiera en "OM- OCH TILLBYGNAD AV SILBODALSKOLAN". Ni verkar numera helt tappat bort "OM" i formuleringen och försöker nu använda hela det tillgängliga investeringsutrymmet och lite till på ett för stort högstadiebygge. Att det inte blir några pengar över till "OM" talar man inte högt om.

"- Går det inte att lägga ner de minsta skolorna och behålla bägge högstadieskolorna?
det är svårt att bedriva en bra undervisning på två enheter. Med ett nytt högstadium får alla elever möjlighet till bättre valmöjligheter när det t.ex. gäller språk, estetiska ämnen, ma/no och det är lättare att rekrytera behörig personal."

Det finns inget av detta som inte kan lösas med lite kreativitet. Det verkar ni ju ha tillräckligt av när det gäller tolkning av valresultat, så om bara lite av detta kan användas till annat så är detta problem ur världen. Varför kan t.ex. inte distansundervisning användas för språkundervisning på högstadiet, så som är möjligt på högskolenivå.

"Handlar allt detta om röstfiske i de östra delarna av kommunen?"

 Så det är bara en slump att den kommunala skolan i den östra delen av kommunen inte ens ingick i BUNs utredare Stenbratts utredning?! Jojo...

"Barn och utbildningsnämnden har uppdraget att planera för renovering av låg- och mellanstadierna på tätortsskolorna och beräkna kostnaden för att arbeta in i budgeten. Det finns redan ett arbete igång tillsammans med personalen för att se över lokalbehovet och förbereda för genomgripande renovering."  

 

och 

"2015 bör arbetet komma igång om budgeten medger start då."

Det sista "om" i detta stycke är nog de två viktigaste bokstäverna i detta uttalande. För när skall man få råd med det om man nu bygger för vad som nog blir 150-200 miljoner innan det är färdigt?! Jag kan heller inte hitta någonstans protokollfört att BUN fått detta uppdrag av KS. När menar ni att detta skulle skett?

"- Hur går det med landsbygden om bygdeskolorna blir borta?
Kommunens uppdrag från regeringen är att bedriva en bra utbildning för våra barn. Landsbygdsutveckling är inte skolans uppdrag utan det är vi som bor på landet tillsammans med myndigheter och företag som ska ge förutsättningarna att verka och bo på landsbygden. Här är bra kommunikationer som bra bredband och bra vägar en avgörande faktor så människor kan förflytta sig till och från arbete, skolor samt med bredband koppla upp sig. Därför är det pågående fiberprojektet en viktig del i landsbygdsutvecklingen."

Så Centerpartiets officiella ståndpunkt här är att det är viktigare för en eventuell inflyttande barnfamilj att det finns fiber till fastigheten än att det är nära till skola och barnomsorg?! Vilka undersökningar eller forskningsresultat bygger ni detta resonemang på? Menar Centerpartiet att landsbygdsutveckling inte är i kommunens intresse och därmed inte bör vara en del av kommunens ansvar?


Dags att ta ur öronpropparna och dra upp huvudet ur sanden, så kommer ni att märka hur mycket lättare det går om man bara kommunicerar. För politik utan kommunikation leder inte till långsiktigt bra resultat, och det förlorar hela kommunen på.

/Jonas Sanamon

Skriver (S) ledare åt VF?

VF skriver på ledarplats igår vad som är ren skär lögn och propaganda. Att säga "att ligga på soffan är också ett ställningstagande" är ju en sanning med modifikation. Det beror ju på varför personen ligger där istället för att rösta. Gissningsvis var de två vanligaste anledningarna i fallet Årjängs folkomröstning:
1) Jag bryr mig inte.
2) Det tjänar ingenting till, kommunledningen kommer ändå göra som man vill.
Därför kan man inte dra några som helst växlar på att 49% avstod att rösta. Det är väldigt synd att kommunledningen var så framgångsrika i sitt arbete med att få folk att avstå från att rösta. De försökte t.ex. i det längsta att fatta beslutet INNAN folkomröstningen, och missade inte ett enda tillfälla att uttala "...den är som sagt bara rådgivande" i media efter att det blev beslutat om folkomröstning.
Att på ledarplats sen hävda att den nya alliansens skuggbudget är orealistisk är minst sagt "intressant". I synnerhet eftersom den befolkningsökning man räknar med är ganska sannolik. Enligt SCB var förra årets flyttnetto för Årjängs kommun 78 personer, och första kvartalet i år var nettot 14 personer. Att då räkna med ett flyttnetto på 50 personer för hela 2013 kan väl knappast kallas orealistiskt?! Den nya alliansen är heller inte någon populistisk samling, den är de som fortfarande står för sina löften av den borgerliga alliansen i Årjäng.

/Jonas Sanamon

Endast i Årjäng blir ett plus ett lika med minus tre

Den oheliga fyrklövern i Årjängs kommun sände tidigare ikväll ut ett pressmeddelande. I detta sade man att man inte bryr sig om resultatet av folkomröstningen utan kommer gå vidare med planerna om nedläggning av skolorna i Bön och Blomskog samt högstadiet i Töcksfors. Detta argumenterades med ett lågt valdeltagande i folkomröstningen. Skandalöst!

51% valdeltagande är inte illa för en folkomröstning som helt från starten motarbetats av kommunens ledning, som gjort sitt yttersta under lång tid för att ingen väljare skall tvivla på att man oavsett resultat kommer göra som man tänkt. Att många då tänker att det är lönlöst att rösta är inte konstigt.

Men låt oss göra ett tankeexperiment. I de två senaste kommunalvalen var 67% respektive 70%.

Antag att 700 soffliggare istället hade masat sig ut till vallokalen, och antag att alla dessa hade röstat "Ja" för att stödja kommunledningen. Då hade valdeltagandet blivit 60%, men valresultatet hade varit det samma, Nej-sidan skulle då vunnit med 50% mot Ja-sidans 48% och "Avstår" skulle fått 2%.

I de två senaste kommunalvalen var valdeltagandet 67% respektive 70%, således i samma division som i tankeexperimentet.

Att offentligt lansera ett helt nytt revolutionerande sätt att tolka valresultat, det visar prov på kreativitet. Synd att denna kreativitet inte istället används till något som faktiskt gagnar Årjängs kommun.

Allt har ett pris. Priset för att våldta glesbygden kommer att få betalas i valet nästa höst. Men det kostar även i kraftigt ökat politikerförakt, och den effekten kommer nog tyvärr sitta i länge efter att de skyldiga är borta från politiken.

/Jonas Sanamon

Kommunalrådet står för dagens självmål

I en artikel i dagens NWT bekräftar Katarina Johannesson nu öppet det vi redan visste, att hon medvetet och systematiskt jobbat för att få ett lågt valdeltagande:
"– Ja, valdeltagandet blev relativt lågt, bara runt 51 procent så vi är ganska nöjda, säger kommunalrådet Katarna Johannesson (C)."
Att 51% av de röstberättigade trots detta gick till urnorna och röstade måste ses som inget annat än en stor seger för Nej-sidan. Katarina bekräftar med detta också logiken som jag beskrev i gårdagens blogginlägg, detta självmål punkterar Ja-sidans försök att rättfärdiga sitt räknesätt där de räknar in soffliggarna som Ja-röstare.
Det enda som vi med säkerhet vet är att en majoritet röstade, och en klar majoritet av dessa visade att C/S inte har stöd för sin politik. Allt annat är ren spekulation, och kan inte ligga till grund för några beslut!

/Jonas

Update: Hon står idag för dagens efterkonstruktion, när hon på Årjängsportalen hävdar att hon är felciterad... Räck upp H\handen de som tror på den?

Inga felaktiga analyser...

...av folkomröstningens resultat:

När det preliminära resultatet av folkomröstningen presenterades kan man se:

• En majoritet av kommunens röstberättigade har röstat (över 51%)
• En klar majoritet av dessa (59%) röstade mot en nedläggning av skolorna i fråga.
• En klar minoritet (39%) röstade för en nedläggning.

Det skall med andra ord rätt mycket kreativitet till för att få till en tolkning av resultatet som ses som en seger för kommunledningen.
Man kan om man vill tolka det som att bara 20% av kommunens röstberättigade stöder kommunledningen i skolfrågan.
Inga M gör i sin bedömning det felaktiga antagandet att de som inte röstade stöder kommunledningen, men de kan lika gärna vara resultatet av att Centerledningen en längre tid gjort sitt bästa för att förmedla att det är meningslöst att rösta då de ändå tänker strunta i resultatet. De har ju t.ex. inte missat ett enda tillfälle att säga "...och den är ju som sagt bara rådgivande." de senaste månaderna.
Faktum är att de sköt sig i foten när de valde denna strategi för att minska valdeltagandet (högt valdeltagande skulle ju göra det svårare för dem att förkasta resultatet), för hade de inte gjort det skulle Ingas resonemang våra svårare att motargumentera. Nu är det dock ingen som med säkerhet kan säga hur de 49% som inte gick till urnorna resonerade, och man är därmed hänvisad till att se till de som faktiskt röstade istället. Och där är resultatet solklart: Nej-sidan fick 50% fler röster än Ja-sidan.
Skall man från Ja-sidan med någon som helst trovärdighet kunna finna en tolkning som stöder deras politik får man allt vara betydligt mer kreativ än så!
Ta nu konsekvenserna av att resultatet blev som det blev, och lägg förslaget på is tills efter nästa val. Några besparingar av nedläggningsförslaget att tala om uppstår ändå inte förrän tidigast 2015,  så det är nog prestige som hindrar detta.

/Jonas Sanamon

Inga små barnkullar

Jag läste idag en intressant artikel på Statistiska Centralbyrån (SCB). I en rapport presenterar de analyser som har kommit fram till att vi står inför en kraftig uppgång i barnafödandet i vårt land.
Antalet barn förväntas öka kraftigt i Sverige fram till ca år 2050.
Det borde betyda att om vi i vår kommun håller oss attraktiva så att inflyttningen fortsätter som tidigare, så kan antalet barn öka även i Årjängs kommun.
Enligt SCBs prognos förväntas en kraftig ökning inom ett par år.

SCB varnar för att det är viktigt att samhällsplaneringen tar hänsyn till denna förväntade uppgång, och planerar för större barnkullar i barnomsorg och skolor.
Kanske detta är den egentliga förklaringen till varför Centraliseringsdemokraterna prompt skall driva igenom skolnedläggningar så fort det går, oavsett besparingar eller ej. Om bara ett par år så pekar kanske barnprognoserna kraftigt uppåt och det blir då politiskt omöjligt att lägga ned skolor ?

/Jonas Sanamon